regim

Svenska

Substantiv

Böjningar av regim	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	regim	regimen	regimer	regimerna
Genitiv	regims	regimens	regimers	regimernas

regim

1. (statsvetenskap) ledningen av ett land; det politiska systemet i ett land

   Användning: Ofta med en bibetydelse av att statsskicket är illegitimt, förtryckande eller odemokratiskt.

   Etymologi: Av franska régime, av latinska regimen.

   Sammansättningar: diktaturregim, fascistregim, förtryckarregim, juntaregim, kommunistregim, lydregim, militärregim, naziregim, nazistregim, rasistregim, regimkritiker, regimkritisk, regimmotståndare, regimskifte, regimtrogen, regimvänlig, skräckregim, talibanregim, terrorregim, våldsregim

   Se även tesaurus: Omständighet, Botemedel, Föreskrift

Översättningar

ledningen av ett land

• engelska: regime ^(en)
• esperanto: reĝimo
• katalanska: règim ^(ca) m
• nederländska: regime ^(nl), bewind ^(nl)
• tyska: Regime ^(de) n