panegyriker

Svenska

Substantiv

Böjningar av panegyriker	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	panegyriker	panegyrikern	panegyriker	panegyrikerna
Genitiv	panegyrikers	panegyrikerns	panegyrikers	panegyrikernas

panegyriker

1. person som (överdrivet smickrande) förhärligar någon eller något

   Etymologi: Av panegyrik. Från grekiska πανηγυρικός (panegyrikos, ”festförsamling”), av grekiska πᾶν (pan-, ”all, hel”) och grekiska ἄγυϱις (gyris, ”församling”).

2. böjningsform av panegyrik

Översättningar

person som (överdrivet smickrande) förhärligar någon eller något

• bokmål: panegyriker m
• engelska: panegyric ^(en)
• spanska: panegírico ^(es) m