Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av ordhållighet  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ ordhållighet ordhålligheten
Genitiv ordhållighets ordhållighetens

ordhållighet

  1. egenskapen att vara ordhållig, förmågan att hålla ord (infria sina löften)
    Den bristande ordhålligheten uppräknades bland många andra fel, som icke passade för en hög man i Norden.
    Se även tesaurus: Redlighet, Plikt, Pliktuppfyllelse, Menlöshet, Sannfärdighet, Övertygelse

Översättningar redigera