förmåga
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av förmåga | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | förmåga | förmågan | förmågor | förmågorna |
| Genitiv | förmågas | förmågans | förmågors | förmågornas |
förmåga
- (om person) det att kunna göra något
- Sammansättningar: anpassningsförmåga, arbetsförmåga, beslutsfattningsförmåga, beslutsförmåga, dragförmåga, hörselförmåga, inlevelseförmåga, ledarförmåga, problemlösningsförmåga, övertalningsförmåga
- Se även: färdighet, kompetens, kunskap
- Min ovanligaste förmåga ligger i att memorera siffror i tal.
- (om person) det att ofta, mindre avsiktligt, göra något
- Han har en osedvanlig förmåga att försvinna.
- person som har en särskild förmåga (1); någon som kan göra något speciellt (och göra det väl)
- Talangjakten drog till sig ett stort antal lokala förmågor.
- (om material, föremål eller dylikt) det att kunna göra något
- Sammansättningar: absorptionsförmåga, ledningsförmåga
Översättningar redigera
(om person) det att kunna göra något
- belarusiska: уме́нне n
- bokmål: evne (no) m
- engelska: ability (en), capacity (en), capability (en)
- finska: kyky (fi)
- franska: faculté (fr) f, capacité (fr) f
- indonesiska: kemampuan (id)
- italienska: abilità (it) f, capacità (it) f
- polska: zdolność (pl) f, umiejętność (pl) f
- portugisiska: habilidade (pt) f sing, capacidade (pt) f sing
- ryska: уме́ние (ru) n
- spanska: habilidad (es) f sing, capacidad (es) f sing
- tigrinska: ክእለት sing, ዓቕሚ sing
- turkiska: kabiliyet (tr) (kābiliyet), kapasite (tr)
- tyska: Fähigkeit (de) f, Kapazität (de) f, Vermögen (de) n, Fertigkeit (de) f
- ukrainska: уміння n, вміння n
det att ofta, mindre avsiktligt, göra något