Se även òg och óg.

BokmålRedigera

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
    1996: Naiv. Super., Erlend Loe:
    Han løp rundt og badet seg og kastet pinner og andre ting i vannet.
    Han sprang omkring och badade sig och kastade pinnar och andra saker i vattnet.
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

BottniskaRedigera

KonjunktionRedigera

og

  • uttal: /ɔː(ɣ)/, /ɔ/, /ɒ/
  1. och, ock (åldrigt)
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

AdverbRedigera

og

  1. också, även
    Ho var 'n fager stiint, å hä tykt a själv åg, sä a no gjernom villt vahl firä å ong-kära.
  2. visst
    Han vȧr å tahttu sȯm to hodna.
    Han var visst nödträngd, som tog den där (nämligen till hustru).
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

DanskaRedigera

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

FäröiskaRedigera

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
    1961: Bibeln:
    Í fyrstuni skapaði Guð himmalin og jørðina.
    I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

IsländskaRedigera

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

NynorskaRedigera

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe

ÄlvdalskaRedigera

AdjektivRedigera

og

  1. hög

KonjunktionRedigera

og

  1. och, ock (åldrigt)
 
Etymologi: Av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe