Svenska

redigera

ock

  1. (formellt, ålderdomligt, dialektalt) också, även
    Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden. (Herrens bön)
    1882: Svenska Familj-Journalen:
    Men man träffar ock kattor, som helt och hållet sakna svans.
 
Etymologi: Av fornsvenska ok, av fornnordiska ok, av urgermanska *auk, av urindoeuropeiska *h₂ewǵe
Vanliga konstruktioner: så ock
Besläktade ord: ocka
Fraser: både ock
Homofoner: och