murbräcka

Svenska

Substantiv

Böjningar av murbräcka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	murbräcka	murbräckan	murbräckor	murbräckorna
Genitiv	murbräckas	murbräckans	murbräckors	murbräckornas

murbräcka u

1. (historia) belägringsvapen som under antiken och medeltiden användes för att göra hål i fästningsmurar (senare ersatt av eldvapen)

   Synonymer: vädur (murbräcka utformad likt en vädur)

Översättningar

belägringsvapen för att göra hål i fästningsmurar

• bokmål: rambukk m
• engelska: battering ram ^(en)
• finska: muurinsärkijä, muurinmurtaja ^(fi)
• franska: bélier ^(fr) m
• ryska: таран ^(ru) m (tarán)
• spanska: ariete ^(es) m
• tyska: Rammbock ^(de) m, Sturmbock m