Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av misskreditering  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ misskreditering misskrediteringen misskrediteringar misskrediteringarna
Genitiv misskrediterings misskrediteringens misskrediteringars misskrediteringarnas

misskreditering u

  1. det att misskreditera; uttalande som misskrediterar
    2011: TV4 sätter sig över lagen (Svenska Dagbladet), Martin Arkad:
    Programmet innehöll så många direkta felaktigheter, oseriösa vinklingar och lösryckta misskrediteringar att det var svårt att tro att det var sant.
    2019: Likt ett skeleton: Johan Helmich Roman – hans liv, Ernst Brunner:
    Det rörde Romans insatser under solenniteterna och de misskrediteringar han under »samfällt 30 års tid« varit utsatt för.
    Se även tesaurus: Misstydning, Ont, Ovilja