medgärningsman

Svenska

Substantiv

Böjningar av medgärningsman	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	medgärningsman	medgärningsmannen	medgärningsmän	medgärningsmännen
Genitiv	medgärningsmans	medgärningsmannens	medgärningsmäns	medgärningsmännens

medgärningsman u

1. (juridik) person som i samförstånd tillsammans med någon annan begår ett brott

   Besläktade ord: medgärningsmannaskap

   Se även: medhjälpare, anstiftare