magnetism

Svenska

Substantiv

Böjningar av magnetism	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	magnetism	magnetismen
Genitiv	magnetisms	magnetismens

magnetism

1. (fysik) samlingsnamn för fenomen som uppstår när laddningar rör på sig och påverkas av magnetiska krafter

   Sammansättningar: dimagnetism, elektromagnetism, ferromagnetism, paramagnetism

   Besläktade ord: magnet, magnetisk

Översättningar

fysik

• danska: magnetisme u
• engelska: magnetism ^(en)
• finska: magnetismi ^(fi)
• franska: magnétisme ^(fr) m
• italienska: magnetismo ^(it) m
• katalanska: magnetisme ^(ca) m
• latin: magnetismus
• nederländska: magnetisme ^(nl)
• sardiska: magnetismu m
• tjeckiska: magnetismus ^(cs) m
• tyska: Magnetismus ^(de) m