Wikipedia har en artikel om:
måne

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av måne  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ måne månen månar månarna
Genitiv månes månens månars månarnas

måne

  1. (astronomi) himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett planetsystem; "månen" i bestämd form avser vanligtvis jordens måne Luna
    Jorden har endast en måne.
    Etymologi: Av fornsvenska māne, av fornnordiska máni, av urnordiska *ᛗᚨᚾᛟ (*mano), av urgermanska *mēnô, av urindoeuropeiska *mḗh₁n̥s (”måne, månad”).
    Synonymer: naturlig satellit, drabant, tungel, ,
    Användning: Refereras ibland till med pronomenet han
    Sammansättningar: blodmåne, fullmåne, halvmåne, mikromåne, månbana, månbelyst, månbrygga, månbävning, månfarare, månfarkost, månfas, månfärd, månförmörkelse, mångata, mångubbe, mångud, mångudinna, månkalv, månklar, månkrater, månlanda, månlandning, månlandskap, månljus, månraket, månskalv, månskiva, månsken, månskugga, månskära, månsond, månsten, månstrimma, månvarv, månår, nymåne, supermåne
    Fraser: maj, maj, måne, jag kan lura dig till Skåne!
    Se även tesaurus: Ljuskälla, Ljus, Värld
  2. kal del av hjässan omsluten av områden med tätare hårväxt; vanlig hos (äldre) män

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av måne  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ måne månen måner månene
Genitiv månes månens måners månenes

måne

  1. måne

Substantiv

redigera
Böjningar av måne  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ måne månen måner månerne
Genitiv månes månens måners månernes

måne

  1. måne
    Sammansättningar: fuldmåne, nymåne

Nynorska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av måne  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ måne månen månar månane

måne

  1. måne