Se även ärg.

Wikipedia har en artikel om:
märg

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av märg  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ märg märgen
Genitiv märgs märgens

märg

  1. mjuk kärna innanför ett hårt hölje
    Etymologi: Av fornsvenska mærgher, miærgher,[1] av fornnordiska mergr.
    Sammansättningar: benmärg, binjuremärg, märgben, märgfläck, märgfull, märglös, märgpipa, ryggmärg
    Vanliga konstruktioner: förlängda märgen

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "märg"