lund
Se även Lund.
Svenska
redigeraSubstantiv
redigeraBöjningar av lund 1. | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | lund | lunden | lunder | lunderna |
Genitiv | lunds | lundens | lunders | lundernas |
Böjningar av lund 1. | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | lund | lunden | lundar | lundarna |
Genitiv | lunds | lundens | lundars | lundarnas |
lund
- mindre lövskogsparti med relativt öppen mark ovanför vilken trädkronorna bildar ett sammanhängande tak
- Jämför: dunge
- Sammansättningar: akacielund, björklund, lundskog, minneslund, offerlund, olivlund
- (religion) skogsdunge (lund) som är boning åt en förkristen gudom i vilken denna helgas
- skogsbeklädd kulle eller ås av mindre storlek