läskarl

Svenska

Substantiv

Böjningar av läskarl	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	läskarl	läskarlen	läskarlar	läskarlarna
Genitiv	läskarls	läskarlens	läskarlars	läskarlarnas

läskarl

1. man som ägnar sig åt läsning och studier snarare än åt praktiska göromål

   1864: Svenska Familj-Journalen:

   Jag kan ej lära dig mera, än hvad jag redan gjort, och tror du mera passar till läskarl, än till handtverkare.

   1901: Strengnäs stifts herdaminne, Klaës Alfred Hagström:

   Rektor framhöll ock, huru Erik med tiden kunde blifva en bra läskarl och kanhända med tiden komma att bestiga predikstolen i Härad.

   Se även tesaurus: Studium, Lärd