Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av kvarleva  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kvarleva kvarlevan kvarlevor kvarlevorna
Genitiv kvarlevas kvarlevans kvarlevors kvarlevornas

kvarleva

  1. föremål som (till viss del) fortfarande finns kvar efter att ha övergivits eller förbrukats; den sargade återstoden av något
    Synonymer: rest, återstod, lämning
    1906-1907: Nils Holgerssons underbar resa genom Sverige, Selma Lagerlöf:
    Denne hade nu tagit plats på en brevpress och satt där storbelåten och smorde sig med kvarlevorna efter studentens kvällsvard.
  2. (vanligen i plural) resterna av en persons (eller ett djurs) döda kropp
    Trots kommunismens fall bevaras Lenins kvarlevor i det specialbyggda mausoleet.
    1857: Gudomliga komedi, Tredje delen: Paradiset, sid. 206, Dante Alighieri, översatt av Nils Lovén:
    Hans qvarlefvor skola mer än hundrade år efter hans död hafva blifvit på ett underbart sätt återfunna och öfverförda till Constantinopel.
    Jämför: aska, stoft, lik, relik
  3. rest från äldre tid; företeelse som dröjer sig kvar efter att tidigare ha haft större utbredning; något som inte hör hemma i nutiden
    Att narras april kan möjligtvis vara en kvarleva från romarnas Cerealia, som firades i början på april.
    Håller er hemsida måttet eller är den snarare en kvarleva från tidigt 2000-tal?
    Synonymer: relikt
 
Etymologi: Bildat av kvar och leva ("återstod, lämning").

Översättningar

redigera
Böjningar av kvarleva  Aktiv Passiv
Infinitiv kvarleva kvarlevas
Presens kvarlever kvarlevs (kvarleves)
Preteritum kvarlevde kvarlevdes
Supinum kvarlevt kvarlevts
Imperativ kvarlev
Particip
Presens kvarlevande, kvarlevandes
Perfekt   (kvarlevd)?

kvarleva

  1. leva vidare, fortsätta att existera på jorden
  2. finnas kvar som en spillra av något, återstå
  3. (ålderdomligt)kvarlåta, lämna kvar
 
Se även: efterleva