Wikipedia har en artikel om:
krig

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av krig  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krig kriget krig krigen
Genitiv krigs krigets krigs krigens

krig

  1. väpnad konflikt mellan flera parter som exempelvis nationer, stater, fraktioner och arméer; även mer generellt om (obeväpnade) konflikter
    Ett våldsamt krig bröt ut mellan grannstaterna.
    Resebyråerna försöker konkurrera ut varandra med hjälp av ett priskrig.
    Forskarna är oroliga för ett omfattande atomkrig.
    Etymologi: Sedan fornsvenska kri, krigh (”ansträngning, motstånd, strid, krig”) av medellågtyska krich (”krig, strid”), besläktat med medelhögtyska kriegen "anstränga sig, kämpa", modern tyska kriegen "få erhålla".
    Antonymer: fred
    Sammansättningar: anfallskrig, atomvapenkrig, bensinkrig, blixtkrig, folkkrig, formatkrig, försvarskrig, gerillakrig, handelskrig, hybridkrig, inbördeskrig, krigarhjärta, krigföring, krigsbarn, krigsbrott, krigsdans, krigsfara, krigsfilm, krigsförbrytare, krigsförklaring, krigsgud, krigsherre, krigshetsare, krigshistoria, krigshjälte, krigshär, krigslist, krigsmålning, krigsrum, krigsrätt, krigsslut, krigsspel, krigsstig, krigståg, krigsår, kuddkrig, kärnvapenkrig, luftkrig, matkrig, ordkrig, priskrig, sjökrig, snöbollskrig, ställningskrig, tvåfrontskrig, vattenkrig, världskrig
    Fraser: heligt krig, myrornas krig

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av krig  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krig krigen kriger krigene
Genitiv krigs krigens krigers krigenes

krig m

  1. krig
    Sammansättningar: lynkrig
    Besläktade ord: kriger

Substantiv

redigera
Böjningar av krig  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krig krigen krige krigene
Genitiv krigs krigens kriges krigenes

krig u

  1. krig
    Sammansättningar: lynkrig

Nynorska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av krig  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ krig krigen krigar krigane

krig m

  1. krig
    Sammansättningar: lynkrig
    Besläktade ord: krigar