kröning

Svenska

Substantiv

Böjningar av kröning	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kröning	kröningen	kröningar	kröningarna
Genitiv	krönings	kröningens	kröningars	kröningarnas

kröning

1. den ceremoni vid vilken en monark tillträder

   Se även: kröna, krona

Översättningar

Översättningar

• afrikaans: bekroning
• arabiska: تَتْوِيج m (tatwīj)
• bulgariska: коронация f (koronacija)
• danska: kroning u
• engelska: coronation ^(en), crowning ^(en)
• finska: kruunajaiset ^(fi)
• franska: couronnement ^(fr) m, intronisation ^(fr) f
• galiciska: coroación ^(gl) f
• katalanska: coronació ^(ca) f
• kinesiska: 加冕 ^(zh) (jiāmiǎn)
• nederländska: kroning ^(nl) f
• occitanska: coronament ^(oc) m
• polska: koronacja ^(pl) f
• portugisiska: coroação ^(pt)
• spanska: coronación ^(es) f
• tjeckiska: korunovace ^(cs) f
• tyska: Krönung ^(de) f
• ungerska: koronázás ^(hu)