kopula

Svenska

Substantiv

Böjningar av kopula	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kopula	kopulan	kopulor	kopulorna
Genitiv	kopulas	kopulans	kopulors	kopulornas

kopula

• uttal: koːpɵla eller kuːpɵla

1. (grammatik) ord som förbinder subjekt med predikatsfyllnad

   Det vanligaste exemplet på kopula i svenskan är ordet "vara". Även "bli" och "heta" är vanliga.

   Synonymer: bindeverb

   Besläktade ord: koppel, koppla, kopulation, kopulativ, kopulera, kopulering

Översättningar

ord som förbinder subjekt med predikatsfyllnad

• engelska: copula ^(en)
• finska: kopula ^(fi)
• franska: copule ^(fr) f
• polska: łącznik ^(pl) m, kopula ^(pl) f
• spanska: cópula ^(es) f
• tyska: Kopula ^(de) f, Kopulaverb n, Bindeverb n, Verknüpfungswort, Satzband n