konstighet

Svenska

Substantiv

Böjningar av konstighet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	konstighet	konstigheten	konstigheter	konstigheterna
Genitiv	konstighets	konstighetens	konstigheters	konstigheternas

konstighet

1. (ålderdomligt) möjlighet att utföra något

   Synonymer: skicklighet, förmåga, konstfärdighet

2. (ålderdomligt) förmåga att upptäcka oväntade utvägar

   Synonymer: klokhet, list, slughet, ränkfullhet

3. något som är konstigt

   Synonymer: besynnerlighet, underlighet

Översättningar

möjlighet att utföra något

förmåga att upptäcka oväntade utvägar

något som är konstigt

• bokmål: merkverdighet m
• tyska: Merkwürdigkeit ^(de) f, Kuriosum ^(de) n