Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av klump  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klump klumpen klumpar klumparna
Genitiv klumps klumpens klumpars klumparnas

klump

  1. oformligt stycke material
    Besläktade ord: klumpig
    Sammansättningar: betongklump, blyklump, cellklump, cementklump, degklump, fettklump, geléklump, glasklump, gråtklump, isklump, jordklump, klumpanslag, klumpeduns, klumpfisk, klumpfot, klumpfotad, klumpförebyggande, klumpsumma, klumpsöm, klumpvis, köttklump, lerklump, oljeklump, slemklump, stålklump, vedklump
  2. (vardagligt, milt nedsättande) person som upplevs som stoppkloss, person som är i vägen
    2007: Sista resan och andra berättelser, sid. 66., Sjöwall & Wahlöö:
    "Aj", sa Netta och puffade på honom medan hon försökte frigöra armen. "flytta på dej, din klump."
  3. (fackspråk) brev som av någon anledning inte kan levereras till brevlådan, då det t.ex. är för stort, och istället levereras till ett utlämningsställe

Översättningar

redigera