klättra
Svenska
redigeraVerb
redigeraBöjningar av klättra | Aktiv | Passiv | ||
---|---|---|---|---|
Infinitiv | klättra | klättras | ||
Presens | klättrar | klättras | ||
Preteritum | klättrade | klättrades | ||
Supinum | klättrat | klättrats | ||
Imperativ | klättra | – | ||
Particip | ||||
Presens | klättrande, klättrandes | |||
Perfekt | klättrad (uppklättrad) | |||
|
klättra
- (intransitivt) med kroppens kraft förflytta sig upp eller ner längs något
- 1925: Den älsta Närkesbeskrivningen, Johan Lindström Saxon:
- Som en gammal skiltvakt trogen,
klättrad upp i bärgig trakt,
står den mörka, djupa skogen,
hållande på Kilsbärg vakt;
men med rikemannens håvor
ligger slätten nedanför.
Sina ädla, gyllne gåvor
ut med öppen hand hon strör.
- Som en gammal skiltvakt trogen,
- Vanliga konstruktioner: klättra, klättra upp/ner för något, klättra upp/ner i något, klättra ut på något
- Besläktade ord: klättrare, klättring
- Sammansättningar: klätterolycka, klätterredskap, klätterros, klättersko, klätterställning, klätterträd, klätterutrustning, klättervägg, klätterväxel, klätterväxt, klättra upp
- 1925: Den älsta Närkesbeskrivningen, Johan Lindström Saxon:
- (bildligt) ta sig upp till eller nå en högre nivå
- (luftfart) stiga; stigflyga
- Sammansättningar: stallklättra
Översättningar
redigeramed kroppens kraft förflytta sig upp eller ner