kennel
Svenska
redigeraSubstantiv
redigera| Böjningar av kennel | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kennel | kenneln | kennlar | kennlarna |
| Genitiv | kennels | kennelns | kennlars | kennlarnas |
kennel
- hundgård, i synnerhet kommersiellt driven rörelse för under begränsad tid omhändertaga hundar, eller för avel på hundar av godkända, registrerade raser
- Etymologi: Belagt i språket sedan 1896.[1] Av engelska kennel, av anglo-normandiska kenil, av en fornnormandisk variant av fornfranska chenil (varav nufranska chenil), av vulgärlatinska *canile, av latinska canis (”hund”), äldre canēs, av uritaliska *kō, av urindoeuropeiska *ḱwṓ.[2][3]
- Sammansättningar: kennelnamn