avel

Svenska

Substantiv

Böjningar av avel	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avel	aveln
Genitiv	avels	avelns

avel

1. uppfödning (och planmässig förädling) av boskap och andra husdjur

   Hyponymer: fåravel, hästavel

   Jämför: avkastning, husdjursförädling, husdjursuppfödning, strukturerad fortplantning

   Sammansättningar: fjäderfäavel, hästavel

2. djur som är resultatet av sådan verksamhet

   Jämför: avkomma

   Se även: lantras

Etymologi: Av fornsvenska afl, av fornnordiska *afl, av urgermanska *aflą, av urindoeuropeiska *h₃éplom

Sammansättningar: avelsbagge, avelsdjur, avelsduglig, avelsfisk, avelshingst, avelsko, avelslax, avelssto, avelstjur, hästavel, inavel, linjeavel

Besläktade ord: avla, avlad, avlande

Översättningar

uppfödning (och planmässig förädling) av boskap och andra husdjur

• finska: siitos ^(fi), jalostus ^(fi)
• polska: hodowla ^(pl) f
• tyska: Tierzucht ^(de) f, Zucht ^(de) f