kanonjär

Svenska

Substantiv

Böjningar av kanonjär	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kanonjär	kanonjären	kanonjärer	kanonjärerna
Genitiv	kanonjärs	kanonjärens	kanonjärers	kanonjärernas

kanonjär

1. (ålderdomligt, militärt) person som avfyrar kanoner

   Synonymer: artillerist

   Etymologi: Av franska canonnier.

   Besläktade ord: kanon, kanonad

Översättningar

person som avfyrar kanoner

• tyska: Kanonier ^(de) m