Wikipedia har en artikel om:
ironi

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av ironi  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ironi ironin ironier ironierna
Genitiv ironis ironins ironiers ironiernas

ironi

  1. det att uttrycka en sak, fast (uppenbart) mena en annan; används ofta i hånande syfte; kan uppfattas som en form av humor
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1788.[1] Via latinska īrōnīa av grekiska εἰρωνεία (eirōneía).
    Besläktade ord: ironisk
    Fraser: ödets ironi
    Jämför: sarkasm
    Se även tesaurus: Missaktning, Gäckeri, Kvickhet, Namnförändring, Ordvarietet, Osanning, Falskhet, Oegentlighet, Tvetydighet, Modifikation

Översättningar

redigera

Källor

redigera
  1. Svensk ordbok: "ironi"