insubordinationsbrott

Svenska

Substantiv

Böjningar av insubordinationsbrott	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	insubordinationsbrott	insubordinationsbrottet	insubordinationsbrott	insubordinationsbrotten
Genitiv	insubordinationsbrotts	insubordinationsbrottets	insubordinationsbrotts	insubordinationsbrottens

insubordinationsbrott n

1. brottslig olydnad

   Jämför: lydnadsbrott, subordinationsbrott

   Se även tesaurus: Upplösning, Obehörighet, Genstörtighet