insolvens

Svenska

Substantiv

Böjningar av insolvens	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	insolvens	insolvensen
Genitiv	insolvens	insolvensens

insolvens

1. det att vara på ekonomiskt obestånd, och inte längre kunna betala sina skulder

   Besläktade ord: insolvent

   Användning: I svensk obeståndsrätt är orden insufficiens, illikviditet och insolvens näraliggande. "Insufficiens" innebär att skulderna är större än tillgångarna. "Illikviditet" innebär en oförmåga att betala skulder. "Insolvens" är en oförmåga att betala skulder som inte enbart är tillfällig. Orden obestånd och insolvens är synonymer i svensk rätt.

Översättningar

det att vara på ekonomiskt obestånd, och inte längre kunna betala sina skulder

• danska: insolvens
• nynorska: insolvens
• tyska: Insolvenz ^(de) f

Danska

Substantiv

insolvens

1. insolvens

Nynorska

Substantiv

insolvens

1. insolvens