hunka
Svenska redigera
Substantiv redigera
| Böjningar av hunka | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | hunka | hunkan | hunkor | hunkorna |
| Genitiv | hunkas | hunkans | hunkors | hunkornas |
hunka u
Verb redigera
| Böjningar av hunka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | hunka | hunkas |
| Presens | hunkar | hunkas |
| Preteritum | hunkade | hunkades |
| Supinum | hunkat | hunkats |
| Imperativ | hunka | – |
| Particip | ||
| Presens | hunkande, hunkandes | |
| Perfekt | (hunkad)? | |
hunka
- (ålderdomligt)
må, stå till, tillstånd
- 1867: En polismans anteckningar, s. 155:
- Stenhuggare! Hur hunkar det med er?
- Stenhuggare! Hur hunkar det med er?
- Etymologi: Troligen från svensk romani hunka (”vara”)
- 1867: En polismans anteckningar, s. 155:
Svensk romani redigera
Verb redigera
hunka