Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hjalt  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hjalt hjaltet hjalt hjalten
Genitiv hjalts hjaltets hjalts hjaltens

hjalt n

 
Hjalten hos ett europeiskt 1400-talssvärd
  1. handtag på svärd
    Hjalt uppdelas i:
    Hyponymer: eftre hjalt, främre hjalt, kavel.
    Etymologi: Av fornsvenska hjælt, hiælt, av fornnordiska hjalt, av urgermanska *kheltiz. Besläktat med isländska hjalt, danska hjalte, fornengelska hilt (engelska hilt), fornhögtyska helza och fornsaxiska helta, av ovisst ursprung. Möjligen av den indoeuropeiska roten *kel-d- i betydelsen ”klyva”, ”slå”.

Översättningar

redigera

Fornnordiska

redigera

Substantiv

redigera

hjalt n (genitiv singular hjalts, nominativ plural hjölt)

  1. hjalt; hjalt med utmärkande främre- och eftre hjalt (nominativ plural)
    Hjalt uppdelas i:
    • fremre hjalt, "främre hjalt" – framför handgrepp järnstycke
    • meðalkafli, "medelkavle" (kavel) – handgrepp mellan främre och eftre hjalt
      • véttrim, "lockring" (fästring/låsband) – i kaveländarna begränsade beslag
    • eptra hjalt, "eftre hjalt" – efter handgrepp järnstycke

Isländska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av hjalt  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hjalt hjaltið hjölt hjöltin
Ackusativ hjalt hjaltið hjölt hjöltin
Dativ hjalti hjaltinu hjöltum hjöltunum
Genitiv hjalts hjaltsins hjalta hjaltanna

hjalt

  1. hjalt