helgon

Svenska

Substantiv

Böjningar av helgon	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helgon	helgonet	helgon	helgonen
Genitiv	helgons	helgonets	helgons	helgonens

helgon

1. (religion) helig person som är föremål för vördnad, särskilt efter sin död

   Användning: Främst inom kristendom, men även islam och hinduism.

   Fraser: alla helgons dag

   Sammansättningar: helgonförklara, helgonförklaring

   Se även tesaurus: Religiositet, Hedersman, Anseende

Översättningar

Översättningar

• amhariska: ቅዱስ m sing, ቅድስት f sing
• bokmål: helgen ^(no) m
• danska: helgen u, helgeninde u
• engelska: saint ^(en)
• franska: saint ^(fr) m, sainte ^(fr) f
• grekiska: άγιος ^(el) m, αγία ^(el) f
• isländska: dýrlingur ^(is) m
• italienska: santo ^(it) m, santa ^(it) f
• japanska: 聖人 ^(ja), 死者 ^(ja)
• kroatiska: svetac m, svetica f
• latin: sanctus ^(la), divus ^(la)
• nederländska: heilige ^(nl) mf
• polska: święty ^(pl) m, święta ^(pl) f
• portugisiska: santo ^(pt) m, santa ^(pt) f
• spanska: santo ^(es) m, santa ^(es) f
• tigrinska: ቅዱስ m sing, ቅድስቲ f sing
• tyska: Heiliger ^(de) m, Heilige ^(de) f