helgen

Svenska

Substantiv

helgen

1. böjningsform av helg

Bokmål

Substantiv

Böjningar av helgen	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helgen	helgenen	helgener	helgenene
Genitiv	helgens	helgenens	helgeners	helgenenes

helgen m

1. helgon
2. böjningsform av helg

Danska

Substantiv

Böjningar av helgen	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helgen	helgenen	helgener	helgenerne
Genitiv	helgens	helgenens	helgeners	helgenernes

helgen u

1. helgon

   Sammansättningar: helgenbillede, helgendag, helgendyrkelse, helgenfest, helgenfigur, helgenglorie, helgenkalender, helgenkåre, helgenkårelse, helgenkåring, helgenlegende, helgenskrin, helgenskytshelgen, søjlehelgen

   Besläktade ord: helg, helgeninde

2. böjningsform av helg

Nynorska

Substantiv

Böjningar av helgen	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helgen	helgenen	helgenar	helgenane

helgen m

1. helgon