helg

Svenska

Substantiv

Böjningar av helg	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helg	helgen	helger	helgerna
Genitiv	helgs	helgens	helgers	helgernas

helg

1. en eller flera sammanhängande dagar som kännetecknas av att många yrkesgrupper arbetar mindre än vanligt; alla lör- och söndagar samt vissa andra speciella dagar under året

   Vad gör du i helgen?

   Etymologi: Av fornsvenska hælgh. Ordet är belagt i språket sedan 1300-talets första hälft.

   Sammansättningar: långhelg, lönehelg, storhelg, helgersättning, helgdag

   Besläktade ord: helgd, helgon, helig

Översättningar

dag eller dagar då få arbetar

• bokmål: helg mf, weekend ^(no) m
• danska: helg u
• engelska: weekend ^(en) lördag och söndag, holiday ^(en) andra speciella dagar
• esperanto: semanfino, festtago
• finska: viikonloppu ^(fi) lördag och söndag, pyhäpäivä ^(fi) andra speciella dagar
• franska: week-end ^(fr) m lördag och söndag, jour férié ^(fr) m andra speciella dagar
• färöiska: vikuskifti n
• jiddisch: סוף־וואָך m (sof-vokh)
• katalanska: cap de setmana ^(ca) m
• nynorska: helg f
• polska: weekend ^(pl), święto ^(pl) n
• portugisiska: fim de semana ^(pt) m lördag och söndag
• spanska: fin de semana ^(es) m, finde ^(es) m, wikén ^(es)
• tyska: Wochenende ^(de) n lördag och söndag, Feiertag ^(de) m andra speciella dagar
• ukrainska: свя́то n (svjáto)

Bokmål

Substantiv

Böjningar av helg	Singular		Plural
maskulinum & femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helg	helga, helgen	helger	helgene
Genitiv	helgs	helgas, helgens	helgers	helgenes

helg mf

1. helg

Danska

Substantiv

Böjningar av helg	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helg	helgen
Genitiv	helgs	helgens

helg u

1. helg

Nynorska

Substantiv

Böjningar av helg	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	helg	helga	helger, helgar	helgene, helgane

helg f

1. helg