gisslare

Svenska

Substantiv

Böjningar av gisslare	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gisslare	gisslaren	gisslare	gisslarna
Genitiv	gisslares	gisslarens	gisslares	gisslarnas

gisslare

1. person som gisslar (slår) någon

   Besläktade ord: gissla

2. person som plågar sig själv

   Etymologi: Belagt sedan 1635. Av gissla + -are.

   Besläktade ord: gissla

   Jämför: flagellant

3. (bildligt) hård kritiker

   Han är känd för att vara en av regeringens största gisslare.