gissel

Svenska

Substantiv

Böjningar av gissel	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gissel	gisslet	gissel	gisslen
Genitiv	gissels	gisslets	gissels	gisslens

replik av ett medeltida gissel

gissel

1. en sorts piska försedd med spetsiga, vassa taggar

   Fraser: (konkreta:) svänga sitt gissel över ngn

2. (bildligt) plåga, elände, fördärv

   Störningarna i kollektivtrafiken är ett gissel för stadens pendlare.

   Hetsen att ständigt utvecklas och förbättras är ett av vår tids gissel.

   1898 (22 jul): Utlandet. Kriget. (Svenska Dagbladet):

   Om vi istället för att mörda och ödelägga folk enade oss om att gemensamt kämpa mot de oss deprimerande gisslen, gjorde vi måhända allra bäst.

   Vanliga konstruktioner: vara ett gissel för ngn; vara ngns gissel

   Fraser: (konkreta:) vår tids gissel

3. (biologi) flagell

   Sammansättningar: gisseldjur

Besläktade ord: gissla

Översättningar

piska försedd med spetsiga, vassa taggar

• bokmål: svepe mf
• engelska: scourge ^(en)
• polska: bicz ^(pl) m
• ryska: плеть ^(ru) f
• tyska: Geißel ^(de) f

plåga, elände, fördärv

• bokmål: svøpe ^(no) m
• engelska: curse ^(en), scourge ^(en), bane ^(en)
• finska: vitsaus ^(fi)
• polska: plaga ^(pl) f, dopust ^(pl) m
• tyska: Geißel ^(de) f

(biologi) flagell

• bokmål: flagell m
• polska: wić ^(pl) f
• tyska: Geißel ^(de) f, Flagelle f, Flagellum n

Bokmål

Substantiv

gissel

1. gisslan