Se även Gen, gen- och -gen.

Wikipedia har en artikel om:
gen

Svenska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gen  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gen genen gener generna
Genitiv gens genens geners genernas

gen u

  1. (biokemi, cellbiologi) sekvens av nukleotider i DNA som kodar för ett enskilt protein; arvsanlag
    En människa har omkring 30 000 gener.
    Det ligger i generna.
    Etymologi: Myntat 1909 av den danske växtfysiologen Wilhelm Johannsen som en ombildning av en äldre term pangen (tyska). Definierat i svensk text 1913, använt åtminstone så tidigt som 1922. Kopplat till äldre begrepp som genetik (belägg på svenska från 1912), genesis.
    Besläktade ord: genetik, genetisk
    Sammansättningar: genbärare, genpool

Översättningar

redigera

Adjektiv

redigera
Böjningar av gen  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum gen genare  
Neutrum gent
Bestämd
singular
Maskulinum
Alla gena genare genaste
Plural gena
  Predikativt
Singular Utrum gen genare genast
Neutrum gent
Plural gena
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (gent)?

gen

  1. (om väg) som går rakt till målet och därigenom är kortare än alternativen; utan omväg
    1920: Herdabref till Prästerskapet i Västerås Stift, Einar Billing:
    Från prästgården är vägen gen till kyrkan.
    Varianter: gin
    Besläktade ord: gena, genast, genom, gent
    Sammansättningar: genväg
    Antonymer: ogen

Översättningar

redigera

Bokmål

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gen  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gen genet gener gena, genene
Genitiv gens genets geners genas, genenes

gen n

  1. (biologi) gen
    Besläktade ord: genealogi, genetikk, genetiker, genetisk
    Jämför: gene

Substantiv

redigera
Böjningar av gen  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gen genet gener generne
Genitiv gens genets geners genernes

gen n

  1. (biologi) gen
    Sammansättningar: bakteriegen, genbank, genforskning, genmanipulation, gensplejse, genteknologi, genterapi, insulingen, plantegen, resistensgen, virusgen, væksthormongen
    Besläktade ord: genealogi, genetik, genetiker, genetisk
    Jämför: gene

gen

  1. böjningsform av genne

Extremaduriska

redigera

Substantiv

redigera

gen

  1. gen

Fornsvenska

redigera

Adjektiv

redigera

gen

  1. rak, gen

Preposition

redigera

gen

  1. mot, emot, mittemot
  2. tillbaka
 
Etymologi: Av fornnordiska gegn, jämför även isländska gegn. Se även svenska gen-.
Grammatik: Styr dativ, eller även senare ackusativ.

Kurdiska

redigera

Substantiv

redigera

gen

  1. (biokemi) gen

Nynorska

redigera

Substantiv

redigera
Böjningar av gen  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ gen genet gen gena

gen n

  1. (biologi) gen
    Besläktade ord: genealogi, genetikk, genetikar, genetisk
    Jämför: gene

Preposition

redigera

gen

  1. mot
    gen Osten
    mot öster