gåsmarsch

Svenska

Substantiv

Böjningar av gåsmarsch	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gåsmarsch	gåsmarschen
Genitiv	gåsmarschs	gåsmarschens

gåsmarsch

1. det att en mängd personer går (promenerar) en och en i rad efter varandra

   1982: Efter floden (Bonniers), P.C. Jersild:

   I gåsmarsch travar vi bort mot graven. Gubben haltar först, sedan jag med händerna surrade på ryggen med ståltråd — sist går den långe med pipan vilande i min nackgrop.

Översättningar

det att en mängd personer går (promenerar) en och en i rad efter varandra

• franska: monôme ^(fr)
• spanska: fila india f
• tyska: Gänsemarsch ^(de) m