gäta

Svenska

Verb

gäta

1. (ålderdomligt, dialektalt) sköta (vårda, upprätthålla), passa (iaktta, observera; förvara), vakta (bevaka, ge akt på, akta)

   Användning: om skötsel och uppsyn av ting, främst ofta om att vakta och valla boskap

   Etymologi: Av fornsvenska gǣta (”vårda, ge akt på”), en avljudsform av ett ord som motsvarar isländska gát (”uppmärksamhet”, ”aktsamhet”), besläktat med isländska gæta, älvdalska gęta och norska gjete, gjæta, av fornnordiska gæta.

   Besläktade ord: getöga, gätare, gätsla, örngott

2. †iaktta eller fullgöra en plikt eller dylikt

Översättningar

sköta; passa; vakta

• bokmål: gjete ^(no), gjæta ^(no) dial.
• danska: gæte ^(da)
• fornfrisiska: gēta
• fornsvenska: gæta, gǣta
• isländska: gæta ^(is)