SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av örngott  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ örngott örngottet örngott örngotten
Genitiv örngotts örngottets örngotts örngottens

örngott

  1. tygöverdrag som används för att skydda (huvud)kudde
    1912: Fataburen:
    Till förvaring af gåfvorna användes i Ångermanland och Västergötland ett till en påse hopsydt lakan eller ett örngått.
    Varianter: örngått (ålderdomligt)
    Synonymer: kuddvar, dynvar
    Etymologi: Av fornsvenska örnagāt med osäkert ursprung. Av örna, genitiv plural av öra (jämför genitiv plural eyrna av isländskans eyra) och efterleden -gott (-gåt(t)), troligen en avljudsform av ett verb besläktat med bl.a. gitta i betydelsen fånga, mottaga (jämför engelska get). I så fall ”det som tar emot öronen”. I fornsvenska blev ā till å så ordet borde egentligen stavas med å (jämför bāter och båt), men ordet har troligen associerats med adjektivet god och fått en förändrad stavning. I äldre texter finnes stavningen med å och används i SAOL från 1889. Samma upplaga avråder även ifrån stavningen -godt, -gott. Fram till mitten av 1800-talet betydde ordet huvudkudde, men har sedan fått en betydelseskridning.

ÖversättningarRedigera