fyllegubbe

Svenska

Substantiv

Böjningar av fyllegubbe	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fyllegubbe	fyllegubben	fyllegubbar	fyllegubbarna
Genitiv	fyllegubbes	fyllegubbens	fyllegubbars	fyllegubbarnas

fyllegubbe u

1. (vardagligt) manlig gammal alkoholist

   1905 (21 okt): Majas bref. (Nyaste Snällposten):

   Hade fyllegubbarna i Skafterum fått se någonting så rysligt, så ahde de ögonblickligen blifvit godtemplare.

   2006: Skyddslingarna, Olof G. Henningson & Anne Hollingby:

   Själv tyckte Håkan att han hade haft en trygg barndom, trots att porten ner mot gatan då och då hade varit belägrad av T-spritspimplande fyllegubbar så att man ibland tvingades gå in genom bakdörren från gårdssidan.

   Varianter: fullgubbe, fullegubbe

   Jämför: fyllekäring