fonetik

Svenska

Substantiv

Böjningar av fonetik	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fonetik	fonetiken
Genitiv	fonetiks	fonetikens

fonetik

• uttal: /fɔneˈtiːk/

1. vetenskapen om hur ljud används i språk

   Min morfar var professor i fonetik.

   Synonymer: ljudlära

Besläktade ord

• fonetisk
• fonetiker
• fonologi

Etymologi

Sedan 1869 av fonetisk.

Översättningar

Översättningar

• aragonska: fonetica
• asturiska: fonética f
• bokmål: fonetikk ^(no) m
• bretonska: fonetik
• danska: fonetik ^(da) u
• engelska: phonetics ^(en)
• finska: fonetiikka ^(fi), ääntöoppi ^(fi)
• franska: phonétique ^(fr) f
• frisiska: fonetyk
• färöiska: ljóðfrøði f
• iriska: foghraíocht
• isländska: hljóðfræði f
• jiddisch: פֿאָנעטיק f (fonetik)
• katalanska: fonètica
• kinesiska: 語音學/语音学 ^(zh) (yǔyīnxúe)
• nordsamiska: jietnadatoahppa
• nynorska: fonetikk m
• ryska: фонетика ^(ru) f
• sicilianska: funètica
• tyska: Phonetik ^(de) f, Lautlehre f
• venetianska: fonetega

Bretonska

Substantiv

fonetik

1. fonetik

Danska

Substantiv

fonetik u

1. fonetik