fonologi

Svenska

Substantiv

Böjningar av fonologi	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fonologi	fonologin, åld. fonologien
Genitiv	fonologis	fonologins, åld. fonologiens

fonologi

1. vetenskapen om de enskilda språkljuden, fonemen, och deras funktion i ett språk (en gren av fonetiken)

   Synonymer: fonematik

   Jämför: fonetik

   Besläktade ord: fonolog, fonologisk

   Etymologi: Engelska phonology, tyska Phonologie, av grekiska φωνολογία, en sammansättning av φωνή ’ljud’ ’röst’ och suffixet -λογία, till λόγος, ’lära’ ’vetande’

Översättningar

vetenskapen om de enskilda språkljuden, fonemen, och deras funktion i ett språk (en gren av fonetiken)

• danska: fonologi ^(da) u
• engelska: phonology ^(en), phonemics ^(en), phonematics ^(en)
• franska: phonologie ^(fr) f
• grönländska: fonemilerineq
• maltesiska: fonoloġija f
• spanska: fonología ^(es) f
• tyska: Phonologie ^(de) f