folka

Svenska

Substantiv

Böjningar av folka	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	folka	folkan	folkor	folkorna
Genitiv	folkas	folkans	folkors	folkornas

folka

1. (vardagligt) bil av märket Volkswagen, i synnerhet den lilla populära efterkrigsmodellen kallad Typ 1

   Synonymer: bagge, bubbla, folkvagn, hitlerkälke

   Sammansättningar: folkabuss

Översättningar

se folkvagn

Verb

Böjningar av folka	Aktiv
Infinitiv	folka
Presens	folkar
Preteritum	folkade
Supinum	folkat
Imperativ	folka
Particip
Presens	folkande, folkandes
Perfekt	–

folka

1. (reflexivt: folka sig) bli hyfsad, arta sig, lära sig folkvett

   Vanliga konstruktioner: folka till (sig)

   Se även tesaurus: Hövlighet

Översättningar

bli hyfsad, arta sig, lära sig folkvett

• bokmål: folke
• nynorska: folke

Bokmål

Substantiv

folka

1. böjningsform av folk
2. böjningsform av folke

Nynorska

Adjektiv

folka

1. befolkad
2. bemannad

Etymologi: Perfekt particip av folke.

Sammansättningar: avfolka, overfolka, tettfolka

Substantiv

folka

1. böjningsform av folk

Verb

folka

1. variant av folke