falang

Svenska

Substantiv

Böjningar av falang	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	falang	falangen	falanger	falangerna
Genitiv	falangs	falangens	falangers	falangernas

falang

1. antik stridsformering
2. politisk riktning
3. (anatomi) term för fingrarnas och tårnas ledande rörben

   Hyponymer: grundfalang, mellanfalang, ytterfalang

Etymologi

Från grekiskans φάλαγξ (phalanks).

Översättningar

antik stridsformering

• ryska: фаланга ^(ru) f