Svenska redigera

Substantiv redigera

Böjningar av försonare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ försonare försonaren, vard. försonarn försonare försonarna
Genitiv försonares försonarens, vard. försonarns försonares försonarnas

försonare u

  1. person som försonas
    Besläktade ord: försoning, försonlig
    Se även tesaurus: Hjälp, Fredsslut, Förlåtelse, Gudom