försnilla

Svenska

Verb

Böjningar av försnilla	Aktiv	Passiv
Infinitiv	försnilla	försnillas
Presens	försnillar	försnillas
Preteritum	försnillade	försnillades
Supinum	försnillat	försnillats
Imperativ	försnilla	–
Particip
Presens	försnillande, försnillandes
Perfekt	försnillad

försnilla

1. att för egen vinning utnyttja något man ansvarar för men som egentligen tillhör någon annan

   Jämför: förskingra

   Besläktade ord: försnillning

   Se även tesaurus: Falskhet, Förbrukning, Missriktning, Tjuvnad, Oredlighet

   Etymologi: Av medellågtyska vorsnellen.