förnämitet

Svenska

Substantiv

Böjningar av förnämitet	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	förnämitet	förnämiteten	förnämiteter	förnämiteterna
Genitiv	förnämitets	förnämitetens	förnämiteters	förnämiteternas

förnämitet u

1. det att vara förnäm

   Synonymer: förnämhet

2. förnäm person

Se även tesaurus: Förnämhet, Anseende, Viktighet