SvenskaRedigera

SubstantivRedigera

Böjningar av förlåtelse  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ förlåtelse förlåtelsen
Genitiv förlåtelses förlåtelsens

förlåtelse

  1. utlåtande att någon är förlåten, att dennes oförrätt accepteras
    Han bad om förlåtelse för att han hade förstört hennes vas.
    Vanliga konstruktioner: förlåtelse för något, be om förlåtelse (för något)
    Besläktade ord: förlåta, förlåten, förlåt, förlåtlig

ÖversättningarRedigera