Svenska redigera

Verb redigera

Böjningar av förglömma  Aktiv Passiv
Infinitiv förglömma förglömmas
Presens förglömmer förglöms (förglömmes)
Preteritum förglömde förglömdes
Supinum förglömt förglömts
Imperativ förglöm
Particip
Presens förglömmande, förglömmandes
Perfekt förglömd, förglömt, förglömda

förglömma

  1. förlora ur minnet
    Svenska, danska, norska, finska – och isländska inte att förglömma.
    Etymologi: Belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk). Av fornsvenska forglöma.
    Användning: Särskilt i vissa uttryck. Efter uppräkning av många andra.
    Jämför: glömma
    Se även tesaurus: Glömska

Översättningar redigera