fördom

Se även fordom.

Svenska

Substantiv

Böjningar av fördom	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fördom	fördomen	fördomar	fördomarna
Genitiv	fördoms	fördomens	fördomars	fördomarnas

fördom

1. en förutfattad mening, ofta nedsättande och rörande andra människor

   1848 (10 jan): Något om tendens-romaner. (Post- Och Inrikes Tidningar):

   Men fördomen är en månghöfdad hydra: slås dess hufvud en gång af, växer snart ett annat upp.

   1899 (18 mar): Äktenskapskrisen. (Göteborgs Aftonblad):

   I många länder existerar emellertid en djupt rotad fördom mot att för andra gången ingå giftermål.

   Sammansättningar: fördomsfull, fördomsfri

Översättningar

Översättningar

• bokmål: fordom ^(no) m
• bulgariska: предразсъдък ^(bg)
• danska: fordom u
• engelska: prejudice ^(en)
• finska: ennakkoluulo ^(fi)
• franska: préjugé ^(fr) m, a priori ^(fr) m
• isländska: fordómar m pl
• nederländska: vooroordeel ^(nl)
• portugisiska: preconceito ^(pt) m
• spanska: prejuicio ^(es) m
• tyska: Vorurteil ^(de) n