SvenskaRedigera

AffixRedigera

  • uttal: e:r /eːr/ eller ä:r /æːr/
  1. (förled) som, tillsammans med verbet, uttrycker en framhävande eller en förstärkande betydelse
    Sammansättningar: erkänna, erhålla, erfara, erfordra, ernå, erlägga, ertappa

TyskaRedigera

AffixRedigera

er-

  1. för-, fram-, er-
    (förled) som, tillsammans med verbet, uttrycker att en målmedveten aktion kan avslutas framgångsrik
    Sammansättningar: erforschen, erfrieren, erstürmen, Erstürmung, erzwingen, erzählen